natten mellan idag och igår

jag glider runt i en oigenomtränglig bubbla av vakuum, utan att minnas vad jag åt till frukost imorse eller vad det där viktiga jag glömt bort var för något egentligen.
men när livet känns motigt och svårt är det tur att man kan ge sig ut på isiga gator med mannen, myten, legenden, P.
jag längtar efter morgondagarnas morgondag, när allt kommer kännas lättare och när jag inte längre sliter sönder mina skosnören under språngmarschen till bussen.
bara lite till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0